Kalmar igen

Efter att ha varit hemma i Ludvika sen i onsdags har jag nu kommit tillbaka till Kalmar igen.
Har varit full fart hemma, har renoverat och flyttat åt min syster till hennes nya lägenhet. Det kommer bli superfint där när det är klart tror jag.
Nu är jag helt själv här i min lilla etta också utan elliot och allt. Han fick stanna kvar hemma till jul. Har en hel del med innebandyn nu till helgen och så kändes det lite onödigt och släpa honom upp och ner så nära inpå jul, sen ville ju självklart min familj ha kvar honom i Ludvika lite längre än några dagar bara. jag saknar honom redan dock.. Känns lite konstigt att vara här helt själv. Det var längesen det var så..

Nu när jag sitter här känns det som att jag håller på och får panik och bara vill hem igen. Jag vill bara vara hemma och glömma en hel hög med delar ur mitt liv. Jag vet inte vad det är som gör att det känns så här nu. Men om jag rotar i minnet så är det väl så här jag brukar känna när jag varit hemma ett tag och sen kommer tillbaka.
Ibland får jag bara känslan av att jag inte hör hemma någonstans, att ingenting kommer ordna sig och att det bara skulle vara så skönt att komma bort och slippa allt.. att känna frid i sig själv.

Varför? varför? varför?!!
varför ska jag vara så här för?!!

Detta kanske skulle kallas för någon form av panikattack?
Om jag sitter här och gråter en stund i min ensamhet kommer det säkert bli bättre sen..

.. usch.. jag avskyr att känna så här...

Men förhoppningsvis känns det bättre imorn med lite sömn och ordentligt med mat..

Over & Out
//Sofy