Ellioten 3 år

Idag fyller min älsklingsvovve hela 3 år. Tiden har trillat iväg bara, kan inte fatta att han redan är 3 år gammal men samtidigt känns det som att han funnits i mitt liv hur länge som helst också. Jag minns det som igår när jag och Miia styrde kosan mot Växjö och hämtade min lilla skithund som vägrade att sitta still i mitt knä under resan och ville bara hoppa över till Miia och vidare mot fönstret och när han väl låg i knäet så suckade han djupt. Inte verkade han stormgilla valpgodiset jag hade med mig heller men han var nog mest förvirrad över vad som hänt. Lilla Elliot har förgyllt mitt liv på många sätt och även sett till att jag inte varit sysslolös, när han var liten passade han på att göra både det ena och det andra när han var ensam hemma. Bland annat tyckte han att min garderob behövde rensas och vem fan behöver en webbcamera?! den tuggar vi sönder. Men vänta! den svarta kabeln smakade ju inte lakrits!! då måste vi testa den vita antennkabeln istället.Å den där färgen i lägenheten den duger bara inte, jag testar med att riva loss lite av den så kanske hon gör nåt åt den. Hahaha, ja så jag har haft en del att göra tack vare honom, bland annat spacklat och målat dit färg på två ställen i min första lägenhet i Kalmar men som tur är så är jag ju så grym på sånt att besiktningsmannen inte lade märke till det överhuvudtaget när jag flyttade! :P

Sen när han blev äldre blev han lite sjuker och det visade sig att han hade den medfödda hudsjukdomen demodex och dessutom blev det konstatera

t att han är allergisk mot dammkvalster. Så numera får han en spruta en gång i månaden men han bryr sig inte ett skit om den när han har en godis framför nosen som tur är och han är fortfarande lika knäpp och busig som när han var mindre. Men nu har han i alla fall slutat med att stugga sönder saker. Så lite har han lärt sig under sina 3 år, fast påsar och skor kan ju faktiskt vara riktigt intressanta ibland fortfarande.

Love

//Sofy