Vem?

Vem är jag egentligen? den frågan kan jag ställa mig rätt ofta. Hur ska man kunna veta vem man är om det känns som att man förändras hela tiden? Eller förändras man egentligen? Hur ska man kunna veta någonting egentligen?
Hmm, det här är ett av de här konstiga inläggen som kommer komma lite då och då från mig. Jag kan köra fast i helt hopplösa tankar och ibland kan det hjälpa att skriva ner dem men de är kanske inte de mest vettigaste tankarna i världen att skriva ner.. men det var väl strunt samma egentligen..
Som person vet man oftast hur man vill vara och vad man vill bli och uppnå. Eller ja, i alla fall nåt av det.. tror jag? eller?
Många människor kan förvänta sig att man är på ett visst sätt och att ha massa förväntningar på sig gör att man inte kan helt och hållet vara sig själv tror jag.
Ibland får jag bara lust att skrika från botten av mina lungor rätt ut att lämna mig ifred, jag vet inte riktigt varför men jag får bara sån innerlig lust att göra det ibland. Tänk vad skönt det vore om man bara genom en blick kunde få andra att känna de känslor som man själv känner och få dem att förstå hur man mår.. Att beskriva sina egna känslor för någon annan med ord och få dem att innerligt förstå är väldigt svårt, om inte omöjligt?
Jag skulle vilja skrika ut min smärta och allt som finns här inuti, men vad skulle det hjälpa om ändå ingen förstod?
Om jag ändå inte riktigt vet vem jag är, vad skulle det hjälpa?


Over and out!

//Sofia? Sofy? Tofy? Norrland? Snövit?